Så gör du familjen redo för jordbävningar inför vistelsen i Kroatien

Bestäm skyddsplatser, ordna utrustning och prata igenom hur ni håller kontakt. Med Kroatiens civilskyddsråd som grund kan familjen förbereda sig tillsammans – före resan, i bostaden och för tiden efter ett skalv.

Balkan Magasinets redaktion · 22 september 2026 · 4 min läsning

Lyssna på artikeln

Uppläsning · ca 0:00

0:000:00
Redaktionell AI-illustration med ett motiv kopplat till Så gör du familjen redo för jordbävningar inför vistelsen i Kroatien.
AI-illustration: Balkan Magasinet

Enligt N1 registrerades ett jordskalv klockan 9.51 den 27 maj med epicentrum åtta kilometer från Petrinja. Magnituden var 3,7, rapporterade N1. För ett hushåll börjar förberedelserna med konkreta frågor: var finns skydd, vem behöver hjälp och var möts familjen om alla befinner sig på olika platser?

Kroatiens civilskyddsmyndighet, Ravnateljstvo civilne zaštite, beskriver hur man bör agera under och efter ett skalv. I SafeQuake-broschyren betonas också sådant som behöver göras i förväg: öva tillsammans, bestäm mötesplatser och ordna utrustning för att klara flera dagar självständigt.

1. Gör en gemensam plan före resan

Ta samtalet med dem som bor i bostaden redan innan ni reser. Planen behöver vara känd av familjen och finnas synlig. Då kan både de som kommer på besök och de som bor där till vardags utgå från samma överenskommelser.

  • Bestäm var familjen ska samlas efter ett skalv.
  • Utse en kontaktperson utanför det drabbade området.
  • Gå igenom vem som kan behöva stöd och vem som ska hjälpa till.
  • Se till att alla känner till planen, även familjemedlemmar som stannar i Norden.

Rådet om en kontaktperson utanför området finns i Spaniensvenskars beredskapsguide. För en familj med medlemmar i olika länder kan det omsättas i en gemensam kontakt som alla känner till. Prata igenom hur ni ska meddela var ni befinner er och om någon behöver hjälp.

2. Gå igenom bostaden tillsammans

När ni är på plats, gör en gemensam genomgång av bostaden. Fallande föremål och byggnadsras hör till farorna vid jordbävningar. Därför behöver samtalet handla om konkreta platser i hemmet, inte bara om vad man gör i allmänhet.

Civilskyddets råd är att söka skydd vid bärande väggar, under bord eller på annan säker plats. Peka ut de platser ni ska använda och gå igenom hur ni skyddar huvudet när ni söker skydd.

  • Titta efter föremål som kan falla och orsaka skador.
  • Gå igenom skyddsplatserna med alla som ska bo där.
  • Bestäm också en mötesplats utanför bostaden, med avstånd till sådant som kan falla.
  • Öva tillsammans på att söka skydd.

En gemensam genomgång gör planen konkret även för den som är gäst. Alla behöver veta var skyddsplatserna finns, inte bara den som känner bostaden bäst.

3. Ordna utrustning efter hushållets behov

SafeQuake rekommenderar utrustning för att hushållet ska kunna klara flera dagar självständigt. Mat och vatten är centrala delar av beredskapen. Sweden Abroads jordbävningsråd för Rumänien rekommenderar ett förråd av mat och vatten för minst tre dagar.

Gå igenom vad som redan finns i bostaden och vad som behöver kompletteras inför vistelsen. Anpassa förberedelserna till dem som faktiskt ska vara där.

  • Ordna mat och vatten för flera dagar.
  • Ha ficklampa eller visselpipa tillgänglig; båda kan användas för att signalera sin position.
  • Anpassa utrustningen för personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
  • Ordna stöd i förväg för äldre och andra som behöver hjälp.

Stödet behöver vara en del av familjens plan. Prata med den som berörs om behoven och kom överens om vem som hjälper till vid ett skalv och efteråt.

4. Öva på vad ni gör när det skakar

Under ett skalv beror agerandet på var man befinner sig. Gå igenom de olika situationerna tillsammans, så att familjemedlemmarna känner till råden även när de är åtskilda.

  • Inomhus: Sök skydd vid en bärande vägg, under ett bord eller på annan säker plats. Huka dig och skydda huvudet. Vänta tills skakningarna har upphört innan du lämnar byggnaden.
  • Utomhus: Håll avstånd till byggnader, stolpar, ledningar och annat som kan falla.
  • I bilen: Stanna på en säker plats och stanna i fordonet tills skakningsrisken har upphört.
  • Om du blir begravd: Signalera var du finns genom knackningar, ficklampa eller visselpipa.

Låt även barn vara med i förberedelserna. Visa skyddsplatserna och prata igenom var familjen ska mötas. SafeQuake lyfter just övning med familjen som en del av beredskapen.

5. Var uppmärksam på riskerna efteråt

När skakningarna upphör börjar nästa del av planen. Efterskalv kan komma, även långt efter huvudskalvet. Vänta med att återvända till en skadad byggnad och håll fortsatt avstånd till sådant som kan falla.

I N1:s publicering av civilskyddets råd rekommenderas kontroll av installationer för gas, vatten, avlopp och el efter skalvet.

  • Vid gaslukt: slå inte på elektrisk utrustning.
  • Använd inte skadade installationer innan sakkunniga har granskat dem.
  • Följ verifierad information om situationen och fortsatta risker.

6. Samlas, håll kontakt och ge barn trygghet

Använd den mötesplats och den kontaktperson ni har kommit överens om. Familjemedlemmar i Norden behöver också känna till kontaktplanen för att kunna delta i den gemensamma beredskapen.

Barn är särskilt sårbara efter jordbävningar. Rädda Barnen beskriver risker som att barn skiljs från sina familjer, skadas eller drabbas av smittsamma sjukdomar. Att hålla familjen samlad och uppmärksamma barnens behov av skydd, rent vatten, vård och trygghet är därför viktigt efter ett skalv.

SafeQuake rekommenderar verifierade informationskällor och avråder från ryktesspridning. Låt det gälla även i familjens meddelanden: dela myndigheternas besked och håll varandra informerade om den egna situationen. Då får den gemensamma planen en tydlig fortsättning också efter skakningarna.

Dela artikeln

Källor och vidare läsning (8)