Vem får Leo Ajkic vara i norsk offentlighet?

Leo Ajkic använder sin flyktingbakgrund i arbetet som programledare och tar ställning i frågor om gemenskap och utanförskap. När det gäller partipolitiken vill han stå fri. Hans offentliga roll tar form mellan egna erfarenheter, tv-program och tydliga övertygelser.

Balkan Magasinets redaktion · 25 september 2026 · 2 min läsning

Lyssna på artikeln

Uppläsning · ca 0:00

0:000:00
Redaktionell AI-illustration med ett motiv kopplat till Vem får Leo Ajkic vara i norsk offentlighet?.
AI-illustration: Balkan Magasinet

År 1994 återförenades familjen Ajkic i Norge. Enligt Fritt Ord hade familjen varit på flykt i fyra år. Forsvarets forum berättar om vistelser i Tyskland och Kroatien före återföreningen i Norge. Leo var elva år när han kom till Bergen. Han var född i Mostar, men det blev i Norge som han växte upp och så småningom tog plats framför tv-kameran.

Den egna erfarenheten som ingång

Ajkic började som programledare på BTV. Bland hans senare dokumentärarbeten finns Flukt, Rus och Leo og de farlige. I Flukt skildrar han flyktingars personliga berättelser.

För Flukt tilldelades han Fritt Ords Honnør. I motiveringen lyfte stiftelsen fram hur han använde sin egen flyktingbakgrund för att skildra flyktingars personliga berättelser och tillföra nya perspektiv till integrationsdebatten.

Frågan om tillhörighet finns också i ett samtal med Ajkic hos Boktips. De diskuterar flykt, integration och identitet, bland annat hur nationella etiketter påverkar tillhörigheten.

Väljare inför kameran

I NRK:s Leo tar valget tog Ajkic sig an politiken från en annan position: som blivande förstagångsväljare. Han ville sätta sig in i norsk politik inför att själv rösta. Det egna beslutet blev utgångspunkt för ett tv-program.

I Forsvarets forum beskriver han samtidigt en tydlig hållning till partipolitiken. Han vill inte förknippas med något parti och uttrycker motvilja mot politiska ytterligheter och fundamentalism.

Gemenskap som praktisk hållning

Hos Blå Kors blir Ajkics syn på utanförskap mer handfast. Han betonar att den som vill få människor att ta avstånd från droger inte bör ta avstånd från människorna.

Han framhåller också betydelsen av positiva förväntningar från andra.

Dela artikeln

Källor och vidare läsning (7)