Alen Mešković – från flykt och hemlöshet till ett författarskap om tillhörighet

Flykten från Bosnien och livet i Danmark har satt spår i Alen Meškovićs författarskap. Genom fem nedslag framträder en författare som ger plats åt både hemlöshet, ungdomlig gemenskap och framtidstro.

Balkan Magasinets redaktion · 22 september 2026 · 4 min läsning

Lyssna på artikeln

Uppläsning · ca 0:00

0:000:00
Redaktionell AI-illustration med ett motiv kopplat till 5 nedslag i Alen Meškovićs liv mellan bosniska minnen och danskt skrivande.
AI-illustration: Balkan Magasinet

När kriget blir en del av ungdomslivet

Alen Mešković föddes 1977 i Bosnien. Under kriget, mellan 1992 och 1994, bodde familjen i flyktingläger. Han var fortfarande tonåring när erfarenheten av flykt och uppbrott blev en del av hans liv.

Krig och uppbrott skulle senare få en tydlig plats i hans litterära arbete. I romanen Ukulele-jam påverkar kriget Miki och hans vänner, men berättelsen handlar inte bara om själva konflikten. Mitt i osäkerheten finns också vänskap, musik och ungdomarnas försök att skapa ett eget liv.

Mešković har i intervjuer beskrivit hur kriget ofta ligger i bakgrunden men hela tiden griper in i ungdomarnas vardag. Kriget skildras där inte som en avlägsen fond, utan som något som tränger in i det vardagliga och förändrar villkoren för relationer, gemenskap och identitet.

Danmark och frågan om att höra hemma

Sedan 1994 har Mešković bott i Danmark, där han också utbildade sig inom modern kultur och kulturförmedling.

Flytten innebar ett nytt land och ett nytt sammanhang, men frågan om hemhörighet försvann inte. Tvärtom skulle rörelsen mellan det som lämnats bakom och livet i Danmark bli ett återkommande stråk i hans författarskap.

Det handlar inte bara om var en människa kommer ifrån, utan också om möjligheten att skapa tillhörighet på en ny plats.

Från hemlöshet i poesin till framtidstro i romanen

År 2007 medverkade Mešković i antologin Nye stemmer. Två år senare kom hans första egna bok, diktsamlingen Første gang tilbage.

Forfatterweb beskriver hemlöshet som en central känsla i dikterna. Efter flykten, åren i läger och flytten till Danmark fick frågan om hem en tydlig plats i poesin.

I Ukulele-jam finns samtidigt en rörelse mot något annat. Där undersöks också möjligheten att leva där man befinner sig och att föreställa sig en framtid trots det som har hänt.

År 2012 tilldelades Mešković Statens Kunstfonds treåriga arbetsstipendium. Vid det laget hade han etablerat sig som författare inom både poesi och prosa.

Musiken, humorn och livet mitt i kriget

Ukulele-jam har tydliga självbiografiska inslag, och Mešković har använt egna erfarenheter som stoff för fiktionen.

Musiken får en särskild betydelse i romanen. För ungdomarna blir den både verklighetsflykt, identitet och gemenskap – något de själva kan hålla fast vid när omvärlden förändras omkring dem.

Humorn spelar också en viktig roll. Mešković har beskrivit blandningen av humor och allvar som ett sätt att spegla minnet av en grotesk tid.

Därför finns det också plats för vänskap, humor och ungdomlig trots, inte bara rädsla och förlust. Just där blir kopplingen mellan erfarenhet och litteratur som tydligast: kriget finns närvarande, men människorna får vara större än det som har hänt dem.

Ett författarskap som rör sig framåt

År 2016 kom Enmandstelt, en självständig fortsättning på Ukulele-jam. Lex beskriver romanen som en tragikomisk immigrantberättelse om tillhörighet, svek och sökandet efter en egen ståndpunkt.

Med Den smukkeste afsked, utgiven i februari 2026, förflyttar Mešković berättelsen till Danmark år 2041. I framtidsromanen känner människorna till tidpunkten för sin egen död.

Det är ett tydligt steg bort från de miljöer som präglade de tidigare böckerna, men frågan om hur människor lever med sina villkor finns kvar.

Från dikter om hemlöshet och romaner om ungdomar på flykt till en berättelse placerad i framtidens Danmark har Mešković rört sig mellan olika genrer och tidslager. Det som återkommer är mindre en viss plats än människans försök att hitta fotfäste när livet förändras.

Dela artikeln

Källor och vidare läsning (9)