Efter det historiska namnbytet: Därför står Nordmakedoniens EU-dröm stilla

Nordmakedoniens väg mot ett europeiskt medlemskap har utvecklats till en av de mest utdragna och diplomatiskt komplicerade processerna på västra Balkan. Den forna delrepubliken i Jugoslavien ansökte formellt om EU-medlemskap redan 2004 och erhöll kandidatstatus i december 2005. Trots tidiga förhoppningar om integration i västliga strukturer har landets ambitioner upprepade gånger hejdats av djupa tvister med grannländerna, vilket under lång tid fördröjde anslutningsprocessen.

Det historiska namnbytet och Nato

Under en långvarig tvist blockerades landets internationella integration av Grekland på grund av konflikten kring namnet Makedonien. För att bryta det politiska dödläget genomfördes en historisk kompromiss år 2019, då landet officiellt bytte namn till Nordmakedonien.

Beslutet fick omedelbara resultat på säkerhetsområdet. I mars 2020 togs landet formellt upp som Natos 30:e medlemsland. Men den förväntade framgången i EU-processen uteblev. Snart uppstod nya hinder när Bulgarien lade in sitt veto mot att inleda förhandlingar, med hänvisning till oenigheter rörande språk och historia. Det diplomatiska dödläget kunde till slut hävas efter en fransk medlingsinsats.

Motsägelsefulla uppgifter om förhandlingsstarten

Förhandlingarna om medlemskap förs parallellt med Albanien och omfattar totalt 35 politikområden, så kallade kapitel, som måste anpassas till unionens gemensamma regelverk. Trots detta framsteg råder det oklarheter kring när processen egentligen kom igång.

I det tillgängliga källmaterialet finns en direkt motsägelse rörande när EU-förhandlingarna formellt inleddes. Enligt Europeiska unionens råd och Europaportalen startade förhandlingarna den 19 juli 2022 i samband med den första regeringskonferensen. Samtidigt uppger Utrikespolitiska institutet att startpunkten var juli 2023. Denna skillnad i tidsangivelser illustrerar hur komplicerad och utdragen processens inledning har varit i praktiken.

Nationalistiskt maktskifte skapar ny oro

Samtidigt som de formella stegen mot Bryssel tagits har den inrikespolitiska arenan förändrats i grunden. I maj 2024 hölls parlaments- och presidentval i Nordmakedonien, vilka resulterade i en tydlig seger för det nationalistiska partiet VMRO-DPMNE.

Regeringsskiftet innebar att Gordana Siljanovska-Davkova tillträdde posten som landets allra första kvinnliga statschef. Hennes tillträde har emellertid skapat ny diplomatisk oro. Siljanovska-Davkova accepterar inte 2019 års namnbyte, och det flaggas nu för att detta ställningstagande kan utlösa förnyade konflikter med grannstaterna. Detta riskerar att återigen hota landets långsiktiga relationer med EU-länderna.

Rättsväsendets prövningar och krisen i Kočani

Parallellt med integrationsarbetet har Nordmakedoniens rättsväsende hanterat flera uppmärksammade och politiskt känsliga rättsprocesser. Den förre premiärministern Nikola Gruevski, som i dag lever i exil i Ungern, dömdes år 2022 till fängelse i sin frånvaro. Fällande domar har även avkunnats mot personer som deltog i stormningen av landets parlament år 2017.

Det politiska och rättsliga systemet ställdes inför ytterligare en svår prövning i oktober 2025, då åtal väcktes mot 34 personer efter en förödande nattklubbsbrand i Kočani där 63 människor omkom. Bland de åtalade finns ministrar, en borgmästare och ägarna till klubben.

Nordmakedoniens väg mot Europeiska unionen fortsätter därmed att präglas av en kombination av yttre diplomatiska spänningar och inre politiska utmaningar, där historiska eftergifter ännu inte har lett fram till det hägrande medlemskapet.