Förlänga arbetstillstånd: lönekraven och datumen som avgör

Ta fram beslutet om ditt nuvarande arbetstillstånd och kontrollera två datum: när det beviljades och när det löper ut. Det första avgör om du kan omfattas av övergångsregeln för äldre tillstånd. Det andra styr när du får lämna in ansökan om förlängning.

Vilken lön krävs vid förlängning?

Sedan den 1 juni 2026 är huvudregeln att lönen ska motsvara minst 90 procent av medianlönen i Sverige vid ansökningstillfället. För arbetstagare från länder utanför EU/EES som ska förlänga sitt tillstånd finns tre nivåer att hålla reda på:

• 30 640 kronor i månaden, 80 procent: gäller enligt övergångsregeln om ditt nuvarande arbetstillstånd beviljades före den 1 juni 2026 och du ansöker om förlängning under perioden 1 juni–1 december 2026.
• 34 470 kronor i månaden, 90 procent: är huvudregeln vid förlängning av tillstånd som beviljats enligt reglerna som gäller sedan den 1 juni. Från och med den 2 december 2026 omfattas även förlängningar av äldre tillstånd av detta krav, med de undantag som beskrivs nedan.
• 28 725 kronor i månaden, 75 procent: gäller för vissa yrken och grupper som är undantagna från 90-procentskravet.

Beloppen bygger på medianlönen på 38 300 kronor som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade den 16 juni 2026. Det är medianlönen vid ansökningstillfället som styr lönekravet. Nivåerna ovan är aktuella den 10 oktober 2026.

För den som söker arbetstillstånd för första gången gäller 90-procentskravet som huvudregel om beslutet fattas den 1 juni 2026 eller senare, även när ansökan skickades in tidigare. Migrationsverket beskriver nivåerna på sina sidor om lönekravet och övergångsperiodens försörjningskrav.

Ansökningsfönstret styr om övergångsregeln kan användas

Du får ansöka om förlängning tidigast två månader innan ditt nuvarande tillstånd löper ut. Ansökan måste lämnas in innan tillståndet går ut.

För att använda övergångsregeln behöver alltså både tillståndet vara beviljat före den 1 juni 2026 och ansökan kunna lämnas in senast den 1 december inom det tillåtna ansökningsfönstret.

Vilka omfattas av den lägre nivån på 75 procent?

Följande grupper kan omfattas av lönekravet på 75 procent av medianlönen, för närvarande 28 725 kronor i månaden:

• Ett tjugotal bristyrken i utlänningsförordningen, exempelvis undersköterskor, vårdbiträden, svetsare, skogsarbetare samt vissa IT-tekniker och kemiingenjörer. Yrket måste fortfarande finnas med på listan när Migrationsverket fattar beslut.
• Personer med gällande tillstånd som student eller forskare i Sverige som söker arbetstillstånd för första gången.
• Personer med uppehållstillstånd under eller efter tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Undantaget gäller i två år, eller tills tillståndet upphör om det har längre giltighetstid.
• Utländska läkare, tandläkare och sjuksköterskor som genomgår legitimationsprocess i Sverige.
• Anställda i startupbolag inom tech eller life science, om bolaget är yngre än fem år, under uppbyggnad och har färre än 100 anställda.

Kontrollera hos Migrationsverket vilket undantag som gäller för din anställning. För bristyrken är listan vid beslutstillfället avgörande, medan lönebeloppet beräknas utifrån medianlönen vid ansökan.

Sedan den 1 juni 2026 går det inte att beviljas arbetstillstånd för arbete som personlig assistent eller bärplockare i skog. För bärplockning hos en arbetsgivare etablerad i Sverige finns i stället möjligheten att ansöka om tillstånd för säsongsarbete.

Det tidigare kravet på god försörjning gällde inte EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar, sökande av EU-blåkort eller ICT-tillstånd för företagsintern förflyttning, säsongsarbetare, idrottare och tränare, au pairer, forskare samt praktikanter genom internationellt utbyte eller inom högre utbildning.

För säsongsarbete och ICT-tillstånd gäller sedan den 1 juni 2026 att lönen eller ersättningen minst ska motsvara lägsta heltidslön enligt svenska kollektivavtal eller branschpraxis, även vid deltidsarbete.

Kollektivavtalet kan kräva högre lön

Procentnivån är bara en del av löneprövningen. Lönen och övriga anställningsvillkor ska också ligga i nivå med kollektivavtal eller praxis i branschen. Om kollektivavtalsnivån är högre än lönekravet måste arbetsgivaren följa den högre nivån.

Det går inte att lägga ihop löner från flera olika anställningar för att nå försörjningskravet.

För den som har oregelbunden arbetstid kan regelbundna tillägg däremot ha betydelse. I domstolsavgörandet MIG 2025:1 fastställdes att regelbundna ersättningar, exempelvis ob-tillägg, ska räknas med om de är en naturlig del av anställningen och fastställda i kollektivavtal.

Avgörandet gäller försörjningskravet och innebär också att inkomsten kan bedömas över en längre period. Kravet behöver inte vara uppfyllt varje enskild månad när variationerna är förutsägbara och följer branschens normala arbetsvillkor.

Försäkring och arbetsgivarens ekonomi spelar också roll

Ska du vistas i Sverige i högst ett år behöver du sedan den 1 juni 2026 visa att du har, eller vid ansökningstillfället har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring. Du eller arbetsgivaren kan teckna den. Den ska täcka akut och planerad vård, sjukhusvistelse, tandvård och vid behov medicinsk hemtransport.

Arbetsgivaren behöver också kunna uppfylla sina skyldigheter. Inom städ, hotell och restaurang, bygg, handel, jord- och skogsbruk, bilverkstad, service och bemanning finns högre dokumentationskrav. Företaget ska redovisa hur lönen garanteras och styrka att det finns förutsättningar att betala lön under minst tre månader.

Även verksamheter som funnits kortare tid än ett år eller varit vilande måste styrka betalningsförmågan för minst tre månader. Arbetsgivare inom stat, kommuner och regioner är undantagna från de högre kraven. Detaljerna finns på Migrationsverkets sida för arbetsgivare vid förlängning.

Sedan den 1 juni 2026 kan Migrationsverket avslå en ansökan på grund av omständigheter som rör arbetsgivaren eller dess företrädare. Det kan handla om vissa begångna brott eller skälig misstanke om sådana brott, sanktioner för anställningar utan rätt tillstånd eller brister i uppgifter om skatt och arbetsrelaterade avgifter.

Arbetsgivaren måste dessutom anmäla till Migrationsverket om arbetstagaren inte har påbörjat anställningen inom fyra månader från det att arbetstillståndet började gälla. Tillståndet kan då återkallas.

Avgifter, permanent tillstånd och avslag

Du kan välja att samtidigt ansöka om permanent uppehållstillstånd. Då krävs att du har haft arbetstillstånd och arbetat i Sverige i minst fyra år under de senaste sju åren, kan försörja dig själv och lever ett skötsamt liv. För en sådan ansökan rekommenderas att den lämnas in tidigast 30 dagar innan det nuvarande tillståndet löper ut.

Om du får avslag på ansökan om förlängt arbetstillstånd ska ett överklagande lämnas in inom tre veckor från den dag du fick ta del av beslutet.

Börja därför med att fastställa när du kan ansöka utifrån tillståndets slutdatum. Gå sedan igenom lönen, ett eventuellt undantag och de handlingar arbetsgivaren behöver ordna. För ett äldre tillstånd avgör ansökningsdatumet om övergångsregeln fortfarande kan användas; ansökan behöver samtidigt lämnas in innan ditt nuvarande tillstånd går ut.