Stålets utsläpp blir en kostnad i handeln mellan EU och Balkan

Import av stålvaror som omfattas av CBAM medför skyldigheter att köpa och överlämna certifikat för varornas inbäddade utsläpp. För importören blir uppgifter om hur stålet har tillverkats därför en del av kostnadsberäkningen redan vid årets affärer.

Det är en viktig förändring efter övergångsperioden 2023–2025. EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, har gått in i sin ekonomiska fas. Syftet är att importpriserna ska återspegla varornas inbäddade utsläpp, alltså utsläpp som uppstår vid tillverkningen. På så sätt vill EU motverka att produktion flyttar till länder med lägre klimatkostnader.

Importören bär betalningsansvaret

För handeln med stål från Balkanländer utanför EU ligger det formella ansvaret på importsidan i unionen. Importörer omfattas av krav på tillstånd, rapportering samt köp och överlämnande av CBAM-certifikat. Den godkända CBAM-deklaranten ska varje år lämna en deklaration för föregående kalenderår.

Deklarationen ska redovisa importerade mängder och de utsläpp som är inbäddade i varorna. Den ska också innehålla uppgifter om eventuella avdragsgrundande koldioxidpriser som faktiskt har betalats i produktionslandet. För en importör i Sverige blir därmed både leveransvolymen och uppgifterna från tillverkningen viktiga för den årliga redovisningen.

Priset på certifikaten är kopplat till EU:s utsläppshandel. Hur många certifikat som ska överlämnas påverkas av hur CBAM fasas in, hur den fria tilldelningen inom EU:s utsläppshandel fasas ut och vilka avdragsgrundande koldioxidpriser som redan har betalats.

Verifierade data får ett ekonomiskt värde

Kommissionens vägledningar riktar sig bland annat till producenter utanför EU och behandlar övervakning och rapportering av utsläpp.

Kommissionens standardvärden är ett alternativ vid beräkningen av inbäddade utsläpp.

Utsläppsuppgifter kan därmed bli en fråga i relationen mellan köpare och producent. Deklaranten har samtidigt möjlighet att använda kommissionens standardvärden.

Den 14 augusti 2026 publicerade EU-kommissionen tio vägledningar, fyra allmänna och sex sektorsspecifika. De riktar sig särskilt till anläggningsoperatörer utanför EU, godkända CBAM-deklaranter och kontrollörer. Där behandlas bland annat övervakning och rapportering. Sektorsvägledningarna beskriver också produktionsprocesser och värdekedjor med genomräknade exempel.

HBIS visar Serbiens avvägning

HBIS stålverk i Serbien är ett centralt exempel i en analys från China Observers av Serbiens industriella och politiska vägval. Landet behöver väga betydelsen av kinesiskt kapital mot EU:s klimatkrav inför ett medlemskap och koldioxidkostnader som kan försvaga exportens konkurrenskraft.

CBAM för in ytterligare en kostnadsfaktor i den avvägningen. När utsläppen får betydelse för importkostnaden blir både produktionens klimatpåverkan och dokumentationen av den viktiga för handeln med EU.

På företagsnivå möts därmed två anpassningsbehov. Det ena kan gälla att bidra med utsläppsuppgifter till importörens redovisning. Det andra gäller att minska utsläppen i själva produktionen. Redovisning av utsläpp och åtgärder för att minska dem är två skilda frågor.

Stålets utsläpp sitter i processen

Enligt Jernkontorets beskrivning av stålproduktionens miljöpåverkan kommer koldioxidutsläppen framför allt från järnmalmsreduktionen, den process där järnet frigörs ur malmen. I masugnar ligger kolanvändningen redan nära den teoretiska effektiviseringsgränsen.

Det förklarar varför omställningen är tekniskt krävande för stålindustrin. Utsläppen är nära knutna till hur järnet framställs. Samtidigt kan energieffektivisering och bättre användning av restenergi bidra till att minska dem.

Energiförsörjningen har också betydelse för regionens omställning. Världsbanken lyfter fram en integrerad energimarknad som en möjlighet att förbättra tillgången till billigare och grönare energi på västra Balkan.

Konsekvenserna kan samlas i industriregioner

I samma regionala genomgång beskrev Världsbanken framstegen med koldioxidprissättning som begränsade. Världsbanken bedömde att Montenegro hade kommit längst med koldioxidprissättning. I den definitiva CBAM-ordningen har faktiskt betalda, avdragsgrundande koldioxidpriser betydelse för hur många certifikat som ska överlämnas i EU.

Världsbankens genomgång beskriver små förväntade makroekonomiska effekter av CBAM men mer riktade konsekvenser för utsläppsintensiva branscher. Skillnaden är viktig för orter där industrin bär en stor del av arbetsmarknaden: förändrade exportvillkor kan få större lokal betydelse än vad en nationell totalsiffra visar.

För industrijobben blir konkurrenskraft och omställningsförmåga därför centrala frågor framöver. Under 2026 gäller CBAM:s definitiva ordning: den godkända CBAM-deklaranten bär certifikatskyldigheten, och varornas inbäddade utsläpp ligger till grund för beräkningen.