När mätstationerna sviker mäter invånarna luften själva

När statliga mätstationer slutade fungera försvann också deras värden ur luftkvalitetsappen AirCare. Pance Cavkovski, som arbetade på en marknadsföringsbyrå i Skopje, sökte därför efter ett sätt att få fram fler luftmätningar. Han och kollegorna beställde omkring 50 sensorer och delade ut dem till arbetskamrater, berättade BBC i ett reportage 2020.

Från mätstation till mobil

AirCare hade lanserats 2014 av programmeraren och miljöaktivisten Gorjan Jovanovski från Skopje. Idén var att göra redan tillgängliga luftkvalitetsdata lättare att förstå i mobilen. Appen samlar öppna uppgifter från myndigheter, volontärer och satelliter och presenterar luftföroreningar timme för timme.

Cavkovski tog sig an ledet före appen: själva insamlingen. Han skapade PulseEco, som samlade sensorernas avläsningar och gjorde uppgifterna öppna så att de också kunde visas i AirCare. Dessutom publicerade han instruktioner för den som ville beställa och bygga en egen sensor eller ansluta fler städer till nätverket.

Placeringen var viktig. I BBC:s skildring skulle sensorerna sitta utomhus, exempelvis på en balkong eller vägg, skyddade från direkt sol och regn och på avstånd från skorstenar. För att fånga föroreningar nära marken skulle de placeras högst fyra våningar upp.

AirCare blev ett företag 2018 och expanderade globalt 2022. Appen visar uppgifter om bland annat partiklar, kvävedioxid, kolmonoxid, svaveldioxid och ozon. Arbetsfördelningen är central: sensorerna samlar in värden på plats, medan appen gör mätningar från flera håll tillgängliga i samma gränssnitt.

En byggsats för luften vid bostaden

I Serbien erbjuder det medborgardrivna initiativet Klimerko en liknande möjlighet att mäta själv. Apparaten skapades ursprungligen under hackathonet desc0n i Belgrad 2018. Bakom initiativet står organisationen Internet Society Serbia, som utvecklat det inom projektet ”Bolji vazduh građanima” – bättre luft till medborgarna.

Klimerko är en billig utomhusmätare med öppen hårdvara och programvara. Den kan monteras med hjälp av instruktionsfilmer på Youtube. På en terrass eller gård, ansluten till Wi-Fi, skickar den sedan sina mätvärden till den öppna plattformen klimerko.org.

Fram till augusti 2022 hade Klimerko installerats i 56 serbiska städer. Då hade också 148 personer deltagit i sammanlagt 30 utbildningar. I sydöstra Serbien fördelades apparater till orter som saknade mätstationer för luftföroreningar.

Fler mätpunkter i samma stad

Miljö- och friluftsföreningen B’š prirodno anskaffade tillsammans med miljöföreningarna Eko Surdulica och Eko Srbija tio apparater till Vranje och två till Bujanovac. I januari 2022 rapporterade Energetski Portal att den första installerade apparaten i Vranje visade partikelkoncentrationer som genomgående låg över 50 mikrogram per kubikmeter.

I Vranje utfördes även mätningar av det lokala folkhälsoinstitutet och av föreningen Borino i evropsko Vranje. Medborgarnas sensorer tillförde därmed fler mätpunkter i en stad där luftkvaliteten redan följdes av andra aktörer.

Det som registreras har betydelse långt bortom siffrorna på skärmen. PM2,5 är partiklar med en diameter på högst 2,5 mikrometer. De kan tränga djupt ned i lungorna och vidare ut i blodomloppet. Barn, äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdomar är särskilt känsliga. Partiklar bildas bland annat när trä, kol och drivmedel förbränns.

På Klimerkos karta visas PM2,5 som standard. Användaren kan söka efter en stad eller en namngiven apparat och öppna mer detaljerade mätuppgifter. Kartan samlar alltså de enskilda hushållens och föreningarnas mätpunkter till en gemensam bild.

Den som zoomar ut ser närliggande sensorer grupperade med ett gemensamt medelvärde. Vid en inzoomning framträder varje apparats värde för sig. Där går det att lämna överblicken och öppna mätningen från en terrass eller gård i det egna närområdet – en plats där någon har byggt en sensor, kopplat upp den och gjort luften mätbar för fler.