När turismdrömmen mötte bulldozern i Theth

Klodian Harusha bodde i en husbil medan han byggde ett kafé och en trästuga som skulle bli hans hem i Theth i norra Albanien. Han var 23 år i juli 2025. Utöver sina besparingar hade han tagit ett lån på 30 000 euro.

Han hade lyssnat på regeringens uppmaning att återvända till familjens hemtrakter och investera.

– Jag litade på dem. Jag tog det på allvar. Jag kom hit till Theth för att börja något nytt, sade Harusha till nyhetssajten Balkan Insight.

Ett löfte om en framtid i bergen

Vid ett besök i Theth hade Albaniens premiärminister Edi Rama under högtidliga former överlämnat ägarhandlingar till lokalbor. Han lovade också statligt stöd till emigranter som ville återvända och utveckla sina fastigheter för turism.

Stödet skulle göra det möjligt för människor som lämnat bergen, arbetat hårt och sparat pengar att investera i sina förfäders mark, sade Rama enligt Balkan Insight. Lokalbor uppgav för sajten att de hade uppmuntrats att bygga turiststugor.

Turismsatsningarna knyter alltså samman flera verksamheter i dalen. Ett rum att hyra ut kan också ge arbete med matservering och guidning. Det är just en sådan bredare lokal ekonomi som regeringens turismstrategi vill utveckla.

Fler bäddar – och skyddad natur

Den nationella turismstrategin för 2024–2030 presenterades 2024 av Mirela Kumbaro, då minister för turism och miljö. Den förenar stora expansionsmål med principer om social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Norra inlandet pekas särskilt ut för bergs- och äventyrsturism, med Theth och Valbona som destinationer. Ambitionen är att sprida turismens inkomster jämnare mellan regionerna och minska koncentrationen till sommarens mest besökta områden.

I Theth sammanfaller därmed två statliga ambitioner på samma plats: fler ska kunna försörja sig på besökare, samtidigt som naturen som lockar dem ska skyddas. Konflikten gäller hur investeringarna faktiskt ska genomföras där dessa mål möts.

När staten rev stugorna

I juli 2025 rev albanska myndigheter dussintals trästugor i Theth. Motiveringen var att byggnaderna hade uppförts olagligt i skyddade områden. Ingripandet väckte vrede och ledde till protester bland lokalborna.

När Balkan Insight skildrade dalen efter rivningarna fotograferade turister byns kyrka från slutet av 1800-talet. Ett stenkast därifrån låg högar av trä och betongplintar efter stugor som byggts för att ta emot just turister.

En av dem som hade satsat pengar var Kol Gjergj Legata, 63 år vid intervjun. Han hade lämnat det kommunistiska Albanien 1990 för Jugoslavien och därefter Grekland, och senare återvänt. Han uppgav att han hade investerat 30 000 euro i en stuga.

Myndigheternas motivering handlade om olagligt byggande. Lokalbornas kritik handlade också om statens ansvar för utvecklingen: människor hade uppfattat regeringens budskap som en uppmuntran att satsa sina besparingar på turism. När rivningarna genomfördes blev motsättningen mellan dessa besked konkret.

Konflikten fortsatte under 2026

Turismutveckling i skyddade områden blev en större politisk stridsfråga i juni 2026. Tiotusentals människor demonstrerade då med krav på Ramas avgång i den så kallade Flamingorevolutionen. Protesterna utlöstes av planer på en lyxanläggning på en skyddad kuststräcka, kopplad till Donald Trumps svärson Jared Kushner.

Även Theth återkom i den politiska debatten. I juli 2026 rapporterade Balkan Insight att Rama åter hade besökt byn och därefter på Facebook angripit vad han beskrev som falska konton som kommenterat kritik mot hans turismplaner för bergsregionerna.

Samtidigt visade en granskning av journalistnätverket Balkan Investigative Reporting Network (BIRN) att hundratals falska konton hade skapats i slutet av juni för att sprida regeringens budskap och angripa proteströrelsen och dess anhängare. Regeringens medierådgivare förnekade att aktiviteterna hade beordrats eller samordnats av regeringen.

För Legata hade konflikten redan fått en handfast innebörd efter rivningarna sommaren 2025. När han talade med Balkan Insight beskrev han förlusten så här: ”De förstörde våra liv, inte bara våra byggnader.”