Obetalda hallon och växande prisklyfta i Arilje

När hallonodlarna samlades i Arilje den 25 december 2024 ville de ha ett besked inför nästa säsong: vilket minimipris skulle uppköparna garantera? Svaret behövdes för att avgöra om de skulle fortsätta odla eller lägga ned produktionen, berättade odlarföreningen Vilamets ordförande Mileta Pilčević för nyhetsbyrån Beta, enligt Politika.

Det var ett avgörande beslut i en kommun med omkring 17 000 invånare som står för ungefär en femtedel av Serbiens hallonexport. Många av odlingarna är familjeföretag som har drivits i generationer. Här möter hushållens arbete på fälten en internationell marknad med köpare i Europa, USA och Japan.

Betalningsfristen passerade

Missnöjet gällde både ersättningens storlek och utbetalningarna. Inköpspriset för skörden låg på 230–250 dinarer per kilo. Samtidigt drev odlarna kravet på en tilläggsbetalning, på serbiska doplata, om 50 dinarer per kilo även till dem som redan hade fått den avtalade summan.

Exportpriset steg efter skörden

Under hösten 2024 hade exportpriserna rört sig uppåt. Enligt de tulluppgifter som återgavs i Politika var exportpriset 370 dinarer per kilo i augusti, 400 i september och 450 i oktober.

Mot odlarnas inköpspris på 230–250 dinarer blev skillnaden tydlig. Det var denna utveckling längre fram i försäljningskedjan som gav tyngd åt kravet på ytterligare ersättning. För odlarna handlade tvisten om hur värdet av skörden skulle fördelas, samtidigt som en del fortfarande väntade på den ursprungliga betalningen.

Kylhusägarna har en central position i den handeln. Omkring 90 procent av Serbiens hallon exporteras frysta, främst till Europa, där de bland annat används i sylt, yoghurt och bakverk. Odlarens handplockade bär går därmed vidare genom en fryskedja innan de når stora delar av marknaden. Uppköpet är länken mellan familjens skördearbete och exportförsäljningen.

Ariljes odlingar ger vanligtvis mellan 15 000 och 20 000 ton hallon om året. Med den omfattningen får villkoren för inköp och betalning betydelse långt utanför ett enskilt jordbruk.

Ett prisbesked för ett långsiktigt arbete

I ett reportage publicerat i The Independent den 24 juni 2026 beskrevs fortsatt oro kring både väder och varierande inköpspriser i Arilje. Då väntades årets skörd bli 20–30 procent lägre än normalt efter föregående års svåra torka.

Under sommaren 2026 drabbade en extrem torka även Serbiens skördar av majs, soja, solrosor och sockerbetor hårt.

Pilčević förklarade i samma reportage att ett hallonfält behöver minst två år för att mogna. Därefter kräver de känsliga bären ständig skötsel för att utveckla smak och arom. Hallonodlaren Nada Marinković berättade i reportaget att arbetet i odlingarna görs för hand och att solen gör skörden fysiskt krävande. Det är det arbetet som står bakom varje kilo vars pris och betalning avgör om odlarna fortsätter nästa säsong.