Ljusa sidan

Så fick Konjics träsnideri ett nytt liv med nordisk design

Familjen Nikšić hade hållit verkstaden vid liv genom krig och nedstängningar. Med Zanat och samarbeten med bland andra Monica Förster fick det bosniska hantverket en plats på den internationella designmarknaden.

Balkan Magasinets redaktion · 2 november 2026 · 4 min läsning

Lyssna på artikeln

Uppläsning · ca 0:00

0:000:00
Närbild på en hantverkare som använder stämjärn och klubba för att snida mönster i en träskiva.
Foto: Anna Shvets · Pexels · licens

Efter skolan arbetade bröderna Orhan och Adem Nikšić för fickpengar i familjens träsnidarverkstad i Konjic i Bosnien och Hercegovina. Ofta fick de ta hand om de smutsigaste uppgifterna, som att städa. Där lärde de sig också hantverkets grunder, berättade Orhan senare för nyhetssajten Balkan Insight.

Adem skulle bli arkitekt och ta över ledningen av verksamheten. Orhan utbildade sig vid Stanford och blev utvecklingsekonom, med en karriär som förde honom till Världsbanken. Men familjeföretagets möjligheter fortsatte att sysselsätta honom.

”Hur gör vi ett internationellt varumärke av vår träsnidarverkstad?” Så beskrev Orhan sin fråga i intervjun med Balkan Insight. Svaret blev Zanat: möbler där det traditionella handsnideriet fick möta samtida, framför allt nordisk, formgivning.

En verkstad som fått börja om

Familjen hade nått utanför Konjic långt tidigare. Gano Nikšić hade upptäckt snideritekniken i en närliggande by. Under det österrikisk-ungerska styret utvecklades hantverket med stöd till utbildning i Konjic och stipendier för studier i Sarajevo.

Ganos son Salih registrerade familjens första verkstad, Rukotvorine, 1919. När hans bror Adem tog över 1927 växte verksamheten och fick en exportmarknad.

Sedan bröts utvecklingen. Efter andra världskriget nationaliserades verkstaden under det socialistiska styret. På 1950-talet kunde Adems söner Mukerem och Besim åter öppna verkstaden i familjens hem. En handfull träsnidare tillverkade framför allt souvenirer, enligt Orhans berättelse för Balkan Insight.

Verksamheten växte igen, men kriget i Bosnien 1992–1995 stoppade produktionen på nytt. Besim återöppnade verkstaden 1995. Hans son Adem, uppkallad efter sin farfar, tog över ledningen 2001 efter sina arkitekturstudier.

Hantverket fick en plats i den moderna möbeln

Förändringen började i själva produkten. Rukotvorine kombinerade modern möbelform med handskuren dekor, utförd med samma teknik som hade använts ett århundrade tidigare. Företaget samarbetade med de bosniska formgivarna Salih Teskeredžić och Jasna Mujkić och knöt sedan internationella designers till sig.

År 2013 utsågs den svenska formgivaren Monica Förster till kreativ chef för Zanat. Hennes studio började leda företagets konstnärliga inriktning.

Samarbetskretsen omfattade också den finländske formgivaren Harri Koskinen, den svenske arkitekten Gert Wingårdh och den brittiska formgivaren Ilse Crawford. De nordiska samarbetena blev därmed en del av ett bredare internationellt designarbete.

Stolarna Unna, pallen Nera och spegeln Nur hör till produkterna som visades när designsajten Scandinaviandesign.com uppmärksammade företagets hantverk 2017.

År 2016 lämnade Orhan sin tjänst som seniorekonom vid Världsbanken och återvände för att arbeta med Adem. I företagets egen historieskrivning beskriver han brödernas ambition som att föra samtida design och hantverk närmare varandra: snideriet skulle öppna fler möjligheter för formgivningen.

Enligt Zanat säljs möblerna genom designbutiker internationellt och används i projekt av inredare och arkitekter. Produktutvecklingen har fortsatt. I november 2025 presenterade Scandinaviandesign.com kollektionen Zanat Ten i samband med varumärkets tioårsjubileum.

Kunskapen måste fortsätta användas

Den 6 december 2017 skrevs Konjics träsnideri in på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Erkännandet omfattar en lokal tradition som utövas både yrkesmässigt och i hemmen, av människor med olika etnisk och religiös tillhörighet.

Unesco beskriver hantverket som ekonomiskt bärkraftigt, socialt inkluderande och ekologiskt hållbart. En central del är hur kunskapen förs vidare: nybörjare lär sig i verksamma verkstäder, och familjer överför färdigheterna mellan generationerna.

Familjen Nikšić öppnade i juni 2019 ett träsniderimuseum i Konjic. Där blev verktygen, teknikerna och berättelserna om hantverkarna tillgängliga för bland andra elever och lärare. Museet belönades 2022 med både Živa Award för bästa slaviska museum och museiorganisationen European Museum Academys Micheletti-pris.

I produktionen fortsätter samtidigt den praktiska överföringen. Zanat uppger att företaget anställer och utbildar unga i hantverket. När de lär sig snida används deras kunnande i möbler ritade för en internationell marknad – ett konkret sätt att föra familjeverkstadens kunskap vidare genom nya beställningar och nya händer.

Dela artikeln

Källor och vidare läsning (5)