Så påverkar riktåldern och pensionsreglerna ditt liv mellan Sverige och Balkan

Vid 67 års ålder – den beslutade riktåldern som träder i kraft 2026 – beräknas den som har arbetat heltid med tjänstepension få ut mellan 75 och 80 procent av sin tidigare lön. För många som närmar sig slutet av arbetslivet och funderar på att dela sin tid mellan Norden och hemländerna på Balkan är den exakta nivån helt avgörande för hushållsbudgeten. Ett enda år hit eller dit i arbetslivet kan förändra de ekonomiska förutsättningarna drastiskt.

Att lämna arbetsmarknaden i förtid kostar. Den som väljer att gå i pension bara ett år före den fastställda riktåldern sänker sin beräknade ersättning till 70–75 procent av lönen. Om man i stället orkar och har möjlighet att arbeta ett år längre än riktåldern stiger nivån till mellan 80 och 85 procent. Grunden i hela systemet är livsinkomstprincipen, vilket innebär att varje intjänad krona och varje arbetat år räknas in i den slutliga summan.

Pensionens delar och riskerna i sparandet

Den totala pensionen i Sverige vilar i huvudsak på två pelare: den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren. Inom den allmänna pensionen finns premiepensionen, en del som placeras i fonder på finansmarknaden. Det gör att pensionskapitalets storlek inte enbart beror på hur mycket som betalas in under åren, utan också på hur dessa fondandelar utvecklas över tid.

Frågan om hur dessa placeringar hanteras blir mer påtaglig i takt med att medellivslängden ökar. Enligt analyser från bland annat försäkringsbolaget Folksam kan den stigande livslängden sätta press på systemen och leda till försämrade utfall om inte sparandet hanteras varsamt. Ett återkommande råd är att aktivt sänka risknivån i fondsparandet ju närmare pensionsdagen man kommer. På så vis minskar risken att drabbas av plötsliga värdefall precis när utbetalningarna ska påbörjas, även om detaljerna kring hur pensionssparare bäst parerar bredare marknadsfall varierar.

Efterlevandeskydd vid vistelse utomlands

För den som har anhöriga att ta hänsyn till – oavsett om familjen bor kvar i Sverige eller vistas i regioner som Bosnien och Hercegovina, Serbien, Nordmakedonien eller Albanien – utgör efterlevandeskyddet en central trygghet. Inom det allmänna pensionssystemet finns tre huvudsakliga skyddsnät som kan träda i kraft om en familjeförsörjare går bort:

• Barnpension, som säkrar ekonomiskt stöd till barn som förlorat en förälder.
• Omställningspension, som ger 55 procent av den avlidnes antagna inkomstpension och har en lagstadgad garantiomställningspension för den som har låg eller ingen pension.
• Änkepension, enligt äldre övergångsregler.

En mycket viktig detalj för den som flyttar söderut eller tillbringar längre perioder utanför Sverige handlar om hur dessa förmåner administreras. När en person är bosatt i Sverige sker Pensionsmyndighetens utredning om efterlevandestöd automatiskt via Skatteverkets folkbokföringsuppgifter. Bor man däremot utomlands sker denna process inte per automatik. Då krävs det att anhöriga själva är medvetna om regelverket och kontaktar myndigheterna för att rätten till ersättning ska prövas och betalas ut.

Skydd via arbetsliv och avtal

Utöver den allmänna pensionens grundskydd finns betydande möjligheter att förstärka familjens ekonomiska trygghet genom kollektivavtalade och privata lösningar. Inom tjänstepensionen kan man välja till återbetalningsskydd, vilket innebär att det intjänade pensionskapitalet betalas ut till familjen om man själv avlider innan pengarna hunnit betalas ut. Det finns även familjeskydd, som fungerar som en extra livförsäkring kopplad till anställningen.

Vidare kan fackliga gruppförsäkringar och låneskydd spela en stor roll för att skydda hushållet från plötsliga inkomstbortfall. Låneskydd kan exempelvis täcka boendekostnader och skulder, vilket minskar den ekonomiska bördan för kvarlevande anhöriga i händelse av dödsfall eller sjukdom.

Sociala skyddsnät i hemländerna sätter press på familjen

Många som arbetar eller har gått i pension i Sverige har starka band till hemländerna på Västra Balkan, där den ekonomiska verkligheten ser helt annorlunda ut. Rapporter från Världsbanken visar att sociala skyddsnät i sex länder i regionen – däribland Serbien och Albanien – har ett akut behov av reformer. Bristerna i de lokala systemen gör att befolkningen där står mer oskyddad vid ekonomiska kriser, arbetslöshet och fattigdom.

Detta innebär i praktiken att många utlandsboende och pensionärer i diasporan fortsätter att utgöra ett informellt skyddsnät för sina släktingar på plats. Eftersom det offentliga stödet i delar av Västra Balkan inte räcker till för att dämpa ekonomiska chocker, ökar betydelsen av den inkomst som pensionären lyckas trygga från det svenska systemet. Att ha full kontroll över sin intjänade livsinkomst, undvika onödiga kapitalförluster nära pensioneringen och säkerställa att efterlevandeskydden är korrekt registrerade är därför inte bara en trygghet för den enskilde individen, utan för hela den utvidgade familjen.