Skulden och såren i Tara – priset för Montenegros motorväg

Vid Mateševo i Montenegro placerades motorvägen Bar–Boljares betalstation och på- och avfarter i floden Taras översvämningsområde. Där floden behövde utrymme att svämma över byggdes en trafikplats. En Unesco-rapport efter ett besök i slutet av 2018 pekade ut just detta val som ett centralt ingrepp: flodens naturliga översvämningar är avgörande för den biologiska mångfalden och fiskbestånden.

Mateševo är också slutpunkten för den första, 41 kilometer långa etappen av motorvägen Bar–Boljare. Hela den planerade vägen ska sträcka sig 165 kilometer från hamnstaden Bar vid Adriatiska havet mot Serbien. Men redan den första delen, från Smokovac genom den svåra bergsterrängen, blev ett projekt som pressade både statsfinanserna och naturen.

En miljard euro för den första sträckan

Det kinesiska statsägda byggbolaget China Road and Bridge Corporation, CRBC, byggde den första etappen, som öppnades 2022. Kostnaden blev omkring en miljard euro – över 20 miljoner euro per kilometer.

Villkoren gav långivaren en stark ställning. Enligt analysplattformen China Observers innehöll avtalet en rätt för banken att vid utebliven återbetalning beslagta montenegrinskt territorium, med undantag för områden som används för militära eller diplomatiska ändamål. Ett sådant förfarande skulle ske enligt kinesisk lag.

I december 2020 nådde Montenegros samlade statsskuld rekordnivån 103,28 procent av bruttonationalprodukten. När den första delbetalningen på motorvägslånet närmade sig i juli 2021 vände sig dåvarande vice premiärministern Dritan Abazović till EU för hjälp med återbetalningarna.

Lättnaden kom genom ett finansiellt säkringsavtal med fyra västerländska banker: Merrill Lynch International, Goldman Sachs International, Société Générale och Deutsche Bank. Avtalet sänkte räntan från 2 procent i amerikanska dollar till 0,88 procent i euro. Skulden till Exim Bank fanns kvar, men betalningsbördan lättade.

Montenegro betalade den sjätte delbetalningen i januari 2024 och den sjunde i juli samma år. Under 2025 återstod fortfarande 655 miljoner euro att betala till den kinesiska banken för den första sträckan.

När flodbädden blev byggplats

Längs Tara fick vägbygget andra följder än dem som syns i statens räkenskaper. Unescos granskning beskrev hur brobyggen, uttag av grus och sand samt deponering av material allvarligt hade skadat flodbädden inom det skyddade biosfärområdet.

Skadorna handlade alltså både om vad som lades i floden och om hur själva flodlandskapet byggdes om. Unescos bedömning var att en annan placering av trafikplatsen vid Mateševo hade minskat behovet av att reglera floden och därmed begränsat påverkan på ekologin.

Den montenegrinska granskningsorganisationen MANS rapporterade 2018 att regeringen hade låtit CRBC spara kostnaden för två deponier genom att tillåta dumpning av byggavfall i flodbädden och på stränderna. Organisationen dokumenterade också hur material från tunnelborrning lades vid Tara och hur myndigheterna tillät bropelare och delar av trafikplatsen i flodbädden.

För dem som förvaltade fisket blev förändringen påtaglig. Momir Zivkovic, chef för den lokala sportfiskeklubben, beskrev i Balkan Insight i januari 2024 hur vägbygget hade förstört fiskbeståndet. Klubben, som fått rätt att förvalta fisket på en del av Tara 2018, hade krävt ersättning av byggbolaget.

Insynen kom efter ingreppen

Möjligheterna att granska besluten begränsades av sekretess. I en fallstudie från 2019 redovisade MANS hur ministeriet för hållbar utveckling och turism hade hemligstämplat projekthandlingar med hänvisning till motorvägens säkerhet. Handlingarna fick granskas på plats, men inte kopieras eller skrivas av.

Även informationen om vattnet var svår att få fram. Transportministeriet publicerade inte de vattenkvalitetsrapporter som skulle offentliggöras enligt miljökonsekvensbeskrivningen. När MANS begärde ut rapporterna framgick att avloppsvatten från bygget ofta rann ut i Tara och försämrade vattenkvaliteten.

Återställningen fick en tidsgräns: enligt överenskommelsen med miljöskyddsmyndigheten skulle CRBC åtgärda skadorna senast i juli 2022. I januari 2024 meddelade myndigheten att arbetet fortfarande inte var slutfört.

Då hade bolaget återställt den vänstra stranden av floden, reparerat en lokal grusväg och åtgärdat omkring 500 meter av flodbädden. Miljöorganisationer invände att mer än sex kilometer av flodförloppet hade skadats. Myndigheten uppgav för Balkan Insight att den skulle låta genomföra återstående åtgärder på bolagets bekostnad om CRBC inte fullgjorde sina skyldigheter.

Nästa etapp får europeisk finansiering

I februari 2026 tecknade det statliga vägbolaget Monteput ett avtal på 693,9 miljoner euro för nästa sträcka, Mateševo–Andrijevica. Bygguppdraget gick till det kinesiska konsortiet PowerChina-Stecol efter en internationell upphandling enligt reglerna hos Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD.

Monteputs vd Milan Ljiljanic framhöll vid avtalstecknandet att sträckan ska stärka ekonomin i landets mindre utvecklade norra del och förbättra förbindelserna inom landet och över gränserna. Entreprenören får fem år för projektering och byggande, följt av en tvåårig period med ansvar för fel.

Vid Mateševo möts därmed två tidsatta åtaganden: kontraktet för att bygga vidare och löftet att återställa det som den första etappen skadade. För restaureringen passerade fristen i juli 2022; i januari 2024 fick miljöskyddsmyndigheten fortfarande kräva att arbetet skulle slutföras. Just vid nästa etapps utgångspunkt visar den första att ansvaret för ett vägbygge sträcker sig längre än till trafiköppningen.