Vem får plats i Splits levande världsarv?

När fiskrensaren Joško Bačić Žila återvände hem till Alješijeva-gatan i Diocletianus palats i Split efter en längre tids behandling kände han inte längre igen sin grannkrets. De välbekanta ansiktena hade ersatts av människor utifrån. ”Mina grannar har försvunnit”, sade han till tidningen Slobodna Dalmacija i ett reportage från oktober 2016.

Bakom siffrorna finns en konflikt om hur samma gator ska användas: som besöksmål, evenemangsplats och hem. För de boende, lokalt kallade Getani, har kampen därför också handlat om vem som får fatta besluten.

Ett palats som blev en stad

Den romerske kejsaren Diocletianus lät bygga sitt palats som en kombination av praktfull villa och romerskt militärläger. Kejsarens bostad och ceremonier hade sin plats i den södra delen, medan bland annat soldater, tjänstefolk och förråd fanns i den norra.

Under århundradena anpassade invånarna byggnaderna efter sina egna behov. Bostäder förändrades, murar byggdes om och kejsarens mausoleum blev katedralen Sankt Domnius. Den romerska anläggningens konturer förblev synliga, men innanför dem växte ett stadsliv fram.

De boende ville vara med och bestämma

I oktober 2011 rapporterade Slobodna Dalmacija om invånarnas protester mot ett beslut i stadsfullmäktige. Stadsdelen Grad skulle inte få ingå i kommittén som tog fram förvaltningsplaner för den historiska stadskärnan och palatsets källarvalv.

Konsthistorikern och universitetsläraren Ana Peraica startade Facebook-gruppen ”Get Getanima” och en namninsamling. Hennes familj hade länge bott i palatset och hade haft en fotoateljé på Peristil, palatsets centrala torg, sedan 1950.

Protesten gällde att människor med direkt kunskap om kvarterets problem lämnades utanför arbetet. De som ägde bostäder och verksamhetslokaler skulle leva med förvaltningens konsekvenser, men deras stadsdel fick ingen plats i kommittén. Peraica beskrev uteslutningen som odemokratisk i tidningens intervju.

Buller under upp till 210 dagar

I november 2022 blev motsättningen konkret på Peristil. Under samrådet om ett förslag till kommunal ordningsstadga kritiserade Peraica hur evenemang i den gamla stadskärnan behandlades.

Enligt hennes uppgifter till Slobodna Dalmacija hade borgmästaren godkänt höjda bullernivåer på Peristil under upp till 210 dagar om året. Hon invände mot att undantag för evenemang redan hade införts innan ordningsstadgan ens hade antagits.

För den som bor intill torget berör en sådan omfattning stora delar av året. Konflikten gäller då själva villkoren för att använda området som bostad: hur mycket plats evenemangen får ta och vilket skydd reglerna ger vardagen runt omkring.

Invånarnas kritik riktades också mot den praktiska skötseln. De efterlyste byggnadsvårdsexperter, kommunala tillsynsvakter och avfallskärl. Kraven handlade om fungerande tillsyn och omsorg om en stadsdel med både boende och besökare.

Att stanna i sitt hem

En av dem som bestämt sig för att stanna var Vesna Franceshini, palatsets äldsta invånare. Hon bodde i 67 år i samma lägenhet på Mihovilova širina, med utsikt över strandpromenaden Riva.

När Slobodna Dalmacija intervjuade henne om utflyttningen sade hon att hon, till skillnad från grannar som sålt, ville bo kvar livet ut. Tidningen återkom till hennes beslut när hon dog den 3 januari 2022, i sitt 101:a levnadsår. Hon hade stannat i lägenheten och dog där.

Det bebodda palatset lyfts fram

Den 23 september 2025 öppnade Splits stadsmuseum sin permanenta utställning ”Palača života i grad mijena”, ungefär ”Livets palats och förändringarnas stad”, efter en omfattande upprustning. Museet ligger i det sengotiska Papalić-palatset och låter själva byggnaden bära berättelsen från antikens grundmurar till renässansen.

Vid öppningen framhöll Kroatiens kultur- och medieminister Nina Obuljen Koržinek just invånarna. Enligt ministeriets redogörelse betonade hon att det unika med Split är att den antika miljön fortfarande lever och är bebodd.

Inne i museet visas hur människor har format palatset genom seklerna. Utanför finns de vardagsfrågor som Getani förde fram i sina protester: avfall som behöver tas om hand, regler som behöver följas och bostäder intill ett torg där evenemang tillåts höras. Det är där arbetet med att bevara det bebodda palatset måste utföras.