Vjosas naturskydd sätter gränser för den lokala turismen

I april 2026 ingrep polisen för att stoppa rafting på Vjosa i södra Albanien. Turerna genomfördes utanför den säsong som parkens förvaltningsplan anger: 1 maj–15 oktober. Det var kalendern som satte gränsen för verksamheten på floden, rapporterade nyhetssajten Osservatorio Balcani Caucaso Transeuropa, OBCT, i maj.

Albaniens myndighet för skyddade områden, AKZM, hamnade därefter i tvist med arrangörer som uppmanats att begränsa sina aktiviteter längs Vjosa. Diskussionerna flyttades till ett möte bakom stängda dörrar på miljöministeriet. Efteråt meddelade parterna var för sig att en överenskommelse hade nåtts, enligt OBCT.

Konflikten rör en verksamhet som passar in i ambitionen att locka naturintresserade besökare till dalen. Samtidigt måste turerna anpassas till det som nationalparken i första hand ska skydda: flodens arter och naturliga processer.

Nästan hela parken har strikt skydd

Parkens 12 727 hektar omfattar Vjosa och de tre huvudsakliga biflödena Drino, Bënça och Shushica, liksom stränder och översvämningsområden. Ett samarbete med grekiska myndigheter syftar till att skapa ett gränsöverskridande skydd för hela floden.

Skyddet följer kategori II i Internationella naturvårdsunionens, IUCN:s, system. Dammar och grusutvinning förbjuds, medan turism och rekreation får förekomma när de är förenliga med bevarandemålet.

Gränsdragningen gäller också olika delar av parken. Av ytan ligger 92,9 procent i en strikt central skyddszon. Därutöver finns en zon för traditionellt bruk och hållbar utveckling, med bland annat jordbruksmark, skog och betesmark.

Turismen får plats – på naturens villkor

Redan när parken utropades kopplade regeringen naturskyddet till ekonomisk utveckling. Gästhus, vandring, fågelskådning och paddling ingår i ambitionen att skapa inkomster kring Vjosa. År 2025 fick området också status som internationellt erkänt biosfärområde.

Men möjligheterna att skapa inkomster finns inte bara inom parkens gränser. IUCN beskrev 2023 hur möjligheterna till hållbar ekonomisk utveckling i många fall skulle koncentreras utanför själva skyddsområdet, i Vjosadalen i stort. Där kan besökare bo och använda lokala tjänster, medan aktiviteter inne i parken måste följa dess bevarandemål.

För raftingföretagen ligger själva verksamheten på vattnet. En avgränsad säsong begränsar därför den period då de kan erbjuda turer. Enligt OBCT bjöds naturvetaren och Vjosaaktivisten Aleko Miho i mars 2026 in tillsammans med lokala och internationella experter för att diskutera arrangörernas önskemål om möjliga ändringar i förvaltningsplanens restriktioner. Han framhöll att vattenaktiviteter behöver vara begränsade och kontrollerade.

Skyddet får en egen förvaltning

Under hösten 2026 har parkens administrativa organisation tagit ytterligare form. Vjosas nationalparksförvaltning inrättades genom ett regeringsbeslut den 13 december 2024 som en överregional myndighet under den minister som ansvarar för skyddade områden.

Den 15 september 2026 avslutades rekryteringen till två tjänster med placering i Gjirokastër. Kamila Shalari utsågs till sektionschef inom förvaltningen och Gersen Merdani till miljöbevakare. Parkens regler får därmed en organisation med personal för det löpande arbetet.

Samtidigt pågår naturvård som involverar besökare direkt. Miljöorganisationerna EcoAlbania och österrikiska Riverwatch arrangerar volontärveckor där deltagarna planterar pil och poppel. Träden ska motverka erosion där träd har försvunnit genom bland annat bränder, avverkning och vägbyggen.

I The Guardians reportage från januari 2026 hade volontärerna sin bas på gästhuset Lord Byron i Tepelenë, där de åt lamm och hemodlade grönsaker efter arbetet. Besöket förenade trädplantering vid floden med boende och måltider i staden. Just där fick ambitionen om naturvård och lokala turistinkomster en konkret form: arbetet utfördes vid Vjosa, och gästerna togs emot i dalen.